Featured

Vad innebär en nyemission?

Förra månaden genomförde fastighetsbolaget NP3 Fastigheter en nyemission på sina preferensaktier, vilket faktiskt var min första nyemission. Jag har läst lite om nyemissioner innan, men tyckte ändå att det var väldigt svårt att förstå vad som pågick under de olika delarna av processen. Därför tänkte jag skriva en lite guide om vad som händer under en nyemission, ifall någon annan råkar vara lika grön på området som jag.

Vad är en nyemission?
En nyemission är när man låter aktieägare eller allmänheten köpa nya aktier i företaget. Ofta till ett förmånligt pris för att göra det mer lockande att köpa. Beroende på varför man gör det kan det vara både positivt eller negativt. Är det för att finansiera nya satsningar eller köpa upp ett annat företag kan det vara positivt, medan det inte är så positivt om det är för att förhindra en konkurs. Varför brukar anges i samband med nyemissionen, men du kanske får söka upp det på egen hand.

Hur går det till?
(Nu förutsätter jag att det är en riktad nyemission, alltså en emission för dig som aktierägare)
När bolaget ska genomföra sin nyemission får du automatiskt teckningsrätter. Om du vill utnyttja dina teckningsrätter så väljer du att delta med en del eller alla, och ser till att du har pengar nog på kontot för att betala dessa. Några dagar (tid kan variera) efter att du tackat ja så görs dina teckningsrätter om till BTA’er (Betald Tecknad Aktie), som efter 2-4 veckor omvandlas till vanliga aktier. Allt efter att ha tackat ja görs med andra ord automatiskt. Vill du istället sälja dina teckningsrätter så gör du det innan tiden för erbjudandet gått ut.

Hur vet man om man ska behålla eller sälja teckningsrätter?
Det finns främst två viktiga parametrar, pris och framtidsutsikter. NP3’s pref låg innan nyemissionen oftast runt 33kr/aktie, och vid nyemissionen tecknades nya för 28/kr aktie. Det är ett väldigt bra pris, speciellt med tanke på utdelningen. Dessutom tror jag att de kommer fortsätta utvecklas fint i framtiden och har en bra affärsmodell. Om priset hade varit 33kr/aktie, och/eller bolaget hade haft det tufft ekonomiskt så hade jag troligtvis inte deltat. Det är en avvägning man själv får göra.

Kommentera ()
Featured, Utdelning

Ränta-på-ränta-effekten

Hej på er!
Här hemma är det fortfarande sjukstuga, men jag vill tro att det går åt rätt håll nu. Tänkte skriva lite om ränta på ränta-effekten, något som kan verka lite krångligt i början men egentligen är ganska enkelt.

Kort förklarat då handlar det om att du inte bara får ränta på pengarna du sparat, utan också ränta på din tidigare insamlade ränta. Nu låter det lite rörigt, men tänk dig att du sparar 1 000kr i månaden på ett konto med 6% ränta. Första året får du ränta på dina 12 000kr, vilket gör att du nu har 12 720kr. Nästa år får du inte 6% ränta på 24 000, utan på 24 720kr (ditt sparande + förra årets ränta). Det innebär att du också tjänar pengar på den ränta du fått och att dina pengar växer mycket snabbare. I bilden nedan ser du hur utvecklingen ser ut om vi fortsätter på samma sätt i 7år.

Som du ser så böjer sig kurvan lätt uppåt. Ju längre vi sparar på det här sättet; desto mer ränta har vi fått på tidigare insamlad ränta och desto snabbare växer våra pengar. Det är precis det som är det fina med ränta-på-ränta-effekten!

 

Kommentera ()
Featured, Utdelning

ISK eller KF för utländska aktier?

En fråga som jag sett relativt ofta är vart man ska lägga sina utländska utdelningsaktier. Problemet med utdelningen från utländska aktier är att du först betalar källskatt i aktiens hemland (t.ex. USA) och du sedan betalar den vanliga svenska skatten för ISK. Med andra ord blir du dubbelbeskattad.

Förutom det så är källskatten dessutom ofta hög (runt 15%), vilket påverkar din vinst markant. I majoriteten av fallen ser jag folk blint rekommendera KF utan någon riktig förklaring vilket jag tycker är synd. KF är bäst i de flesta fallen men långt ifrån alla, och därför tänkte jag göra en liten sammanställning.

KF
Först kollar vi lite snabbt på hur det fungerar med KF.
På KF sköter i de flesta fall din bank processen med att kräva tillbaka källskatten (i alla fall Nordnet och Avanza), och det låter ju bra. Du behöver alltså inte göra något utan all skatt kommer betalas tillbaka till ditt konto Det negativa är att det kan ta lång tid innan du får tillbaka den, ofta 2-3år(!).

ISK
Men ISK då? Vad många inte vet är att du kan få tillbaka källskatten från ditt ISK, precis lika enkelt (och snabbare) än med KF. Det är nämligen så att du kan kvitta skatten på ditt ISK-konto mot källskatten på deklarationen varje år. Du kan få tillbaka upp till 500kr på det sättet vilket skulle motsvara strax över 3000kr i utdelning för amerikanska aktier. Undantaget som många faller på är att du kanske redan kvittar skatten på dit ISK mot något annat, mest vanligt räntan på lån.

Med andra ord beror det på två saker; hur mycket utdelning du förväntar dig och huruvida du har några andra lån som du kvittar skatten på ISK mot. Om svaret är <3000kr och inga lån, då är ISK bättre. Annars är KF troligtvis det rätta alternativet för dig.

Kommentera ()
Featured, Utdelning

Hur jag startade min pengamaskin

Disclaimer.
Gör alltid er egen research och hitta taktiker och aktier som passar för er riskprofil och sparande. Jag berättar utifrån min erfarenhet, men det betyder inte att det passar för just dig. 

Pengamaskin eller bombmatta?
När jag började göra research om pengamaskiner kom jag snabbt in på termen bombmatta, eller Dividend carpet bombing som det kallas på engelska.
En pengamaskin satsar helt enkelt på att leva på någon form av avkastning (i mitt fall utdelning av aktier och börshandlade fonder), medan en bombmatta också specificerar att man vill ha en så jämn avkastning på årets alla månader som man kan. Det är för att det då blir mer som en “lön” varje månad, istället för tre/fyra stora summor som du själv ska fördela över året.

Hur börjar man?
Jag gissar att många, precis som jag, redan har några bra utdelningsaktier som du vill ha med i din portfölj. Jag gjorde då ett excelark med årets alla månader, där jag ritade in vart mina nuvarande aktier delar ut. Det slutade med något liknande exemplet nedan.

Notis: Den här tabellen är inte till för att följas slaviskt. Hittar du en bra utdelare för maj ska du självklart ta den, men om bolag X och bolag Y är precis lika bra och X delar ut i maj medan Y delar ut i mars, då kan du lätt se att mars balanserar din portfölj bättre.

Ett annat sätt att använda tabellen till är för planering för dina köp och försäljningar.
Har du ett bolag som delar ut men som du inte tycker presterar?
Skriv in det i tabellen med röd färg.
Har du några bolag du är intresserade av men inte tänker köpa just nu?
Skriv in det med grön färg.
På det sättet ser du precis hur din portfölj kommer se ut när du är “klar” (känner man sig någonsin klar?).

Nästa steg är att hitta de aktier som du vill lägga till i din portfölj, men för att jag inte ska bli alldeles för långrandig så tar vi det i ett nytt inlägg senare.
Tack för att ni läste!

Kommentera ()
Featured, Sparande

Mitt sparande

Hej på er!

Tänkte inleda den här bloggen med ett kort inlägg om hur mitt sparande ser ut.
Mitt sparande består egentligen av tre delar, där min bombmatta (eller pengamaskin) faktiskt är den minsta delen.
De tre delarna (förklarade nedan) är Fondspar, Buffert och Bombmatta.

Fondsparande
Mitt fondsparande står för 50% av mitt totala sparande.
“Det är mycket!”, kan man tycka för någon som inriktar sig på utdelningsinvestering, men förklaringen är enkel.
Jag och min sambo bor just nu i en hyresrätt, och inom några år (2-5) siktar vi på att köpa en bostadsrätt istället. Det gör att jag inte vill binda en majoritet av mitt sparkapital i ett långsiktigt sparande, vilket utdelningsinvesteringen såklart är. Eventuellt kommer vi också behöva en ny bil under den tiden, vilket gör det ännu viktigare att ha pengarna mer lättillgängligt.

Buffert
Min buffert är egentligen ett simpelt sparkonto. Det är härifrån kapital till “småstora” inköp kommer ifrån.
Det kan vara allt ifrån ett gymkort till en ny laptop, och utgör 0-40% av mitt sparande. Varför det skiljer sig är eftersom att månadskostnader varierar, och vissa månader gör man helt enkelt av med mer pengar än andra. Om sparkontot kommer över en viss summa (kanske 6-7 månadslöner), kommer jag göra en större insättning till mitt fondsparande och utdelningsinvesterande. Det finns ingen anledning att låta en större summa ligga och slöa på ett vanligt sparkonto.

Bombmatta/pengamaskin/utdelningsinvestering
Ja ni ser ju, kärt barn har många namn. Mitt utdelningsinvesterande står alltså för övriga 10% av mitt sparande.
Varför jag har en så liten del i utdelningsaktier är för att jag räknar pengar på det kontot som mer eller mindre förbrukade. Det här är ett långsiktigt sparande som ska fortsätta göra nytta och växa (gärna livet ut), lite som ett tidigt pensionssparande. Eftersom att jag, som ni redan läst, har rätt stora inköp framför mig så vill jag inte (som nybliven 24-åring) låsa ett särskilt stort kapital på det viset. Andelen som sparas i utdelningsaktier kommer däremot öka desto äldre jag blir.

Söker du en bra bok som grund för sparande i fonder och/eller aktier?
Jag rekommenderar varmt denna;
https://www.adlibris.com/se/bok/aktie–och-fondhandboken-lar-dig-spara-i-aktier-och-fonder-for-en-battre-privatekonomi-9789189212336

Det var lite kort om mitt sparande. Imorgon tänkte jag täcka lite mer grundläggande om hur jag gick tillväga för att kickstarta min pengamaskin, vi ses då!

Kommentera ()